Men jag har hört att en riktigt duktig skådespelare ska ge sitt bästa även om den bara går över scenen i tre sekunder. Vad har detta med rubriken att föra undrar ni kanske. Jo. Jag åker ibland buss från hamnen i Stockholm till Cityterminalen. Och en sak som jag uppskattar under denna femminutersresa är den glada och nästan omänskligt positiva chaufför som hälsat välkommen varje gång han kört den rutten. Alltid ett leende, alltid ett välkomnande. sällan har jag trivts så bra på en buss som då. Så jag vill få er att tänka till. Le, ge det fu har, för ett leende kan man alltid ta med sig. Jag blir iallafall pigg och glad av sånt. Le, vettja! Du måste inte ha nån annan orsak än att vilja glädja.
Glädjespridare
Ibland kanske man tänker att det inte spelar någon roll vad man gör. Ibland tycker man kanske att man är trist och tråkig och att ingen ser eller bryr sig. Ibland kanske det känns som om man var skådespelare och bara fick små obetydliga statistroller helatiden.

Kommentarer (8)
T.ex. uppfylls vissa profetior flere gånger, och "historien upprepar sig själv". Ett exempel: Jesus talar om att <i>ni då ser 'förödelsens styggelse',* som profeten Daniel talar om, stå på helig plats</i> (Matt 24:15). Det betyder alltså att templet vanhelgas genom att man ställer upp något främmande i det allra heligaste. Det hade Daniel alltså profeterat om hundratals år tidigare. Men före Jesu tid hade det redan uppfyllts en gång, då Antiochus Epifanes erövrat Jerusalem och ställt en Zeus-staty i templet.
Det Jesus talar om uppfylls på nytt då romarna erövrar Jerusalem. Då ser vi alltså att profetian uppfylls på nytt.
Daniel profeterar också om romarriket, som sedan också i ändens tid ska återuppstå.
Detta gör absolut inte Bibeln "fatalistisk", men det är lättare att förstå att vissa tankar är cykliska, eller åtminstone spiralformade.
Tiden är linjär i det att den har en början och ett slut, men det som var talar ofta om det som kommer. T.ex. är Abrahams förbund med Gud (1 Mos 15) förebild på Jesu förbund med mänskligheten, offrandet av Isak är en förebild på Kristus, påskalammet i Egypten är en förebild på Kristus, vandringen genom Röda Havet är en förebild på dopet, tabernaklet är en förebild av den himmelska helgedomen där Kristus försonade oss med Gud o.s.v.
Det är inte cykliskt, men forntiden talar ändå om framtiden, vilket jag tycker är annorlunda än den linjära tidsuppfattning som västerlandet har.
Skriv en kommentar