Jag vittnar nu utifrån mina egna erfarenheter och om vad Guds ord säger. I Bibeln står det att Jesus är den samme igår, idag och i evighet. Han förändras inte. Däremot lever vi i en värld som tyvärr är i djävulens våld. Mycket ont och många tragedier når oss så gott som varje dag. Det är bara att se på nyheterna eller läsa dagstidningarna så präglas vardagen med dåliga nyheter. Jag tror inte att jag har läst en enda dagstidning som inte innehöll dåliga nyheter.
På internet är det likadant. Om vi inte bara läser så kanske vi till och med själva förmedlar dåliga nyheter. I alla fall gör jag det alltför ofta, tyvärr. Nu får Ni förlåta mig om jag låter spydig eller om jag åter igen går in på ett känsligt ämne men jag upplever faktiskt saker och ting så här. Dagens kyrkor präglas av läror och lagar. Vi måste se till att vi passar in för att vara en del av gemenskapen. Självklart skall vi som Kristna fokusera på att lägga ner vårt eget kött och bli så lika som Jesus som möjligt. Själv har jag en mycket lång väg kvar. Jag har bara inlett min vandring och tyvärr har jag smutsat ner mig under min vandring genom att ge mig in i onödiga debatter och dispyter. Hur många gånger har vi inte här på mickelsson.net eller på andra bloggsidor fått erfara att Kristna människor ställer krav och regler på andra Kristna hur de skall vara? Jag tar några exempel som jag personligen har fått vara med om: "Man kan inte vara Kristen och köra motorcykel", "Där kommer han med sin monsterbil", "Rockmusik är Satans musik" och "Det står i Bibeln att man inte får vara tatuerad".
Sedan kommer man till den "religiösa" och "lagiska" läran om att Fadern, Sonen och Den Helige Ande endast verkar i högmässan i vårt lands stora kyrkor eller påståenden som att det endast är prästerskapet som får lägga händerna på de sjuka och be i Jesu namn. Onda andeväsen och demoner finns inte längre och Jesus helade sjuka endast då Han vandrade på jorden. För att inte tala om att man inte kan låta sig döpas som vuxen om man är döpt som barn. Tänk hur långt ifrån Guds ord vi egentligen har kommit. Jesus är ju den samme igår, idag och i evighet.
Personligen har dåliga nyheter i kombination med mitt eget dumma huvud och religionens mönster fått min tro att vackla, inte bara en gång har jag fallit och ropat ut till Jesus som för snart tre år sedan helade mig från obotliga krämpor och sjukdomar. Skulle jag inte ha behövt ta del av dessa dåliga nyheter och falska läror så skulle jag inte behöva ropa och fråga min Frälsare om Han verkligen finns. Jag har kommit till slutsatsen att negativt prat, dåliga nyheter och religion i kombination med mitt dumma huvud för mig längre ifrån Gud. Tänk om man kunde fyllas med Den Helige Ande dagligen och fokusera på Jesus i stället på människorna runt omkring oss som springer och pekar finger och talar osanningar bakom våra ryggar. Jesus pekar inte finger på någon, inte talar Han illa bakom ryggen på någon. Vi har mycket att lära oss av Jesus.
Ni känner säkert till att jag för nästan tre år sedan låg inför döden på Vasa Centralsjukhus på grund av obotliga sjukdomar och skador som ett långvarigt alkoholmissbruk hade åsamkat min kropp. Jag fick ett möte med Jesus och mitt liv förvandlades från mörker till ljus. Jesus gav mig en ny chans och sade: kom, följ mig! Likaväl tvivlar jag på Honom idag. Det kommer dagar då jag fylls av ilska och frustration på grund av att jag låter mig provoceras av världen. Dessa dagar är tunga, inte bara för mig själv utan för alla som kommer i min närhet.
Förra veckan var aningen tung för mig på många sätt. Jag behöver inte gå in på orsakerna här och nu, men tungt var det. På tisdagen var jag på blodprov och på torsdagen hade jag tid till min läkare. Jag tänkte på saker jag hade läst om människor som hade levt i tron om att de hade blivit helade men det hade bara varit fantasier eller till och med teater. Jag ville ju inte tro att det kunde vara så och jag försökte hålla fast vid min övertygelse. Oavsett så fanns detta tvivel inom mig att Jesus inte finns och kanske jag inte har blivit helad. Någon hade skrivit i dessa termer på någon hemsida och i och med att jag läst detta så blev det samtidigt en del av mig, tyvärr.
Jag kom till inre medicinska polikliniken på Vasa Centralsjukhus i torsdags och min enda tröst var att jag tycker bra om min läkare. Han har alltid varit snäll och positiv. I väntrummet fick jag höra att min kära läkare nu jobbade på en annan avdelning och jag skulle träffa en läkare jag aldrig tidigare träffat. Oron, ångesten och tvivlet fyllde mig och jag blev inte bara nervös utan även rädd. Jag var säker på att jag skulle få höra att jag hade cancer i levern eller att min njurfunktion var nedsatt. Högst antagligen hade jag diabetes eller någon annan sjukdom som i slutändan skulle ta livet av mig. Den gamla hypokondrikern kom tillbaka i och med denna sinnesställning.
Läkaren kom och jag gick in i rummet och satte mig. Kombinationen av mina tankar och läkarens ålder gjorde att han i mitt sinne såg ut som Frankenstein. Han började med att kolla på datorskärmen och meddelade att han skulle skriva ut resultaten på mina blodprov så att vi tillsammans skulle gå igenom dessa. Tankarna for till hur mina blodprov såg ut för tre år sedan och jag blev ännu räddare. Tankarna snurrade i mitt huvud och jag var säker på att jag skulle få höra mera dåliga nyheter.
Läkaren såg fundersamt och frågade mig:
- Hur har du burit dig åt för att vara så här frisk idag?
- Va? Vad sade du? frågade jag.
Läkaren tittade upp och skrattade och sade:
- Ja, egentligen har du FÖR bra blod och de flesta som kommer in med sådana skador som du hade överlever inte och de som överlever faller tillbaka i missbruket. Hur har du burit dig åt?
Snabbt fylldes jag med glädje och tacksamhet och sade:
- Jag har inte burit mig åt på något sett, det är Jesus som har burit sig åt!
Jag fick trots allt tvivel åter igen uppleva hur stor Guds nåd är. Tänk att Jesus ännu håller min hand och säger följ mig fastän jag tvivlar på Honom mellan varven. Nu är jag igen fylld av Guds Ande och tacksamhet och jag kan inte låta bli att dela med mig om Jesus vart än jag går. Jesus är densamme, igår, idag och i evighet. Detta är ett ord vi kan lita på.
Jag vill bara uppmana Er läsare att INTE göra samma misstag som Pontus J. Back, se på Jesus och vad Bibeln säger om Honom. Han lever och Han älskar dig. Allt du ber om i Hans namn skall du få!
Kommentarer (43)
Minns en tid då jag själv kämpade med stora tvivel och råkade hitta mitt eget vittnesbörd nerskrivet någonstans.
Jag insåg att jag hade lyckats glömma vad Jesus gjorde för mig i början på min vandring med honom.
Vittnesbörd är bra och viktiga, och ibland kan det vara bra att läsa sitt eget också mellan varven.
Det är nu 8 år sedan jag blev frälst. :)
Matt 14:31
Genast räckte Jesus ut handen och grep tag i honom och sade: "Så lite tro du har! Varför tvivlade du?"
Matt 21:21
Jesus svarade dem: "Amen säger jag er: Om ni har tro och inte tvivlar, skall ni inte bara kunna göra det jag gjorde med fikonträdet. Ni skall också kunna säga till detta berg: Lyft dig och kasta dig i havet, och det skall ske.
Matt 28:17
Och när de såg honom, tillbad de honom, men andra tvivlade.
Mark 11:23
Amen säger jag er: Om någon säger till detta berg: Lyft dig och kasta dig i havet, och inte tvivlar i sitt hjärta utan tror att det han säger skall ske, då skall det ske.
Joh 20:27
Sedan sade han till Thomas: "Räck hit ditt finger och se mina händer. Och räck hit din hand och stick den i min sida. Och tvivla inte utan tro!"
Rom 4:20
Han tvivlade inte i otro på Guds löfte utan blev i stället starkare i tron och gav Gud äran.
Jak 1:6
Men han skall be i tro utan att tvivla. Ty den som tvivlar liknar havets våg, som drivs och piskas av vinden.
Jud 1:22
Sådana som tvivlar skall ni vara barmhärtiga mot
"Saliga de som är fattiga i anden, dem tillhör himmelriket."
Själv tror jag att tvivlet,om det erkänns och granskas,har en viktig uppgift.Tron fördjupas,relationen till Gud stärks och mycket av det som vi tror är tro visar sig vara annat.Tvivel är en slags osäkerhet,och att känna sig osäker ibland är inget man behöver skämmas för. Gud pekar inte finger,men människor ibland,tyvärr. Speciellt de självsäkra.
(Romarbrevet 1:16 - 17)
Tvivel kan hjälpa människan att mogna i tron. Det viktiga tror jag ändå är att vi är ärliga. Mycket bättre med ett ärligt tvivel än med en tro som är skenhelig.
Du skiver om de tror ELLER tvivlar. Detta är säkert bara klumpigt skrivet, men det delar in i de som tror och de som tvivlar, istället för att syfta på de som tror men samtidigt ändå tvivlar.
Jesus lät lärjungen Tomas, symbolen för tvivlare, sticka handen i spikhålet för att han skulle också tro. Johannes döparen lät fråga från fängelse "Var Jesus den som skulle komma?", som svar fick han "De döva hör, de lama går, osv".
Jesus vill att vi skall tro och den som inte vågar eller kan tro får be om tro, precis som Tomas. Ingen som söker Herren blir nekad.
Hur mycket står det om tvivel i Bibeln? Tror inte det står så mycket faktiskt. Det går ju att kolla t ex på Folkbibelns söksida (http://62.236.135.100/folkbibeln/).
Tror att tro mycket handlar om förtröstan. Därför finns tron där även om man kan tvivla. Mitt i tvivlet kan förtröstan på Gud finnas kvar.
Det är ju inte tron som åstadkommer något. Det är ju bara Gud som kan göra under inte vår tro.
Känner man att man har en stark tro så är det ju OK. Huvudsaken är ju att Jesus är i centrum och inte ens egen tro. Men däremot tror jag inte vi skall vara rädd för tvivel. Det är viktigt att vara ärliga och tvivlar vi så skall vi inte försöka gömma bort tvivlet därför att det "inte borde" finnas.
Jesus kan möta oss i vårt tvivel och han kan också möta oss i vår tro. Han kan säkert t o m möta oss i vårt högmod med det är säkert lite svårare...
Jag tror att Gud kan möta oss i vårt tvi
Högmod tror jag är något som vi alla drabbas av. Vissa kanske mera och vissa mindre men knappast är det någon som är undantagen. Tror att högmod är en av de grejer som gör att Jesus kommer i bakgrunden. Det betyder inte nödvändigtvis att man upplever att man har mindre tro utan ibland är det snarare tvärtom. Ens egen tro kan du komma i vägen för Gud. Och då är det ingen tro.
Sen finns det ju annat som kan komma ivägen för Gud också. Detta är ju bara ett exempel. Otro kan göra det men jag tror inte att tvivel i det stora hela kommer ivägen för Gud bara vi är ärliga. Där har vi tydligen lite olika åsikter Pontus.
Det är ju inget farligt med att ha olika åsikter och det är ju bra att samtala om dem för att se olika infallsvinklar.
I den ursprungliga artikeln som Ni hänvisar till har jag delat med mig av saker som jag har varit med om så att ingen skall behöva begå samma misstag. Det jag inte förstår är att du Tom Kecklund normalt inte skriver om du inte hittar något att klaga på eller att svänga på, tyvärr. Gäller inte bara mickelsson.net
Självklart har vi olika åsikter men att man börjar beskylla någon för att man delar med sig av livserfarenhet trots att den är kort och det som står skrivet i Bibeln är något som jag många gånger har funderat över. Jag säger att det inte är farligt att ha olika åsikter men denna diskussion har åter igen urartat till något som jag varnade för i artikeln. Jag har väl aldrig menat att del in oss troende i olika fack eller skrivit om tvivel i den bemärkelse Ni nu talat om. Som sagt är det skillnad på tvivel och otro och tvivel och tvivel. Den tvivel som jag talar om är helt onödig och går att undvika om man bara vill ta till sig av det som skrivs.
Istället var det ett försök att föra ett samtal från olika infallsvinklar för att bredda helheten. Oftast är det ju ett sånt samtal som berikar helhet.
'Ta först bort bjälken från ditt eget öga..' och så vidare, för att citera bibeln.
Oavsett vad dina problem är så tänker jag inte ge mig in i en ordfejd med dig. Det enda jag kan göra är att be för dig. Jag har väl ändå rätt att spekulera i den finlandssvenska kristna mentaliteten hur mycket jag vill? Detta gör jag helt och hållet av eget intresse för att försöka komma underfund med var det är det har gått snett i vår lilla gemenskap. Gud är mycket större än vi kan tro och oavsett vad du vi bär på kan HAN göra under då vi lägger det i Hans händer. Tycker inte du att många saker som framkommer bland kommentarer på olika finlandssvenska kristna forum är skumma, mina givetvis inkluderade? Jag reagerade på att din kommentar var mycket spydig och som kristna skall vi ju längta efter mer och mer av Jesus själv, eller hur?
Skriv en kommentar