Rätt val som helgar oss

Som kristna är det en vandring vi vandrar tillsammans med Jesus, eller som Paulus säger ett lopp som vi springer. På den vägen vi går på finns det många vägskäl. Faktum är att vi möter massor av vägskäl varje dag. Där måste vi stanna upp och göra val som antigen kan föra oss närmare Jesus eller ta oss längre ifrån Jesus. Det är de små stegen som formar den stora människan.

9 September 2007 · Kultur & Musik · AArash · Lyssna (4 min)

”Var så till sinnes som Kristus Jesus var.”
Filipperbrevet 2:5

Låt oss ta ett exempel. Du är mycket hungrig och står i en matkö och du är inte på världens bästa humör. Plötsligt kommer någon och tränger sig före dig i matkön. Där och då ställs du inför ett vägskäl, du måste göra ett val och det snabbt. Ska du välja det lätta, det vill säga

bli arg, skälla ut honom som trängt sig före dig och putta bort honom, för här har ju du minsann stått och köat eller
ska du välja att ta det lugnt och förlåta?

”Men det är ju jobbigt och störande!” Ja, naturligtvis är det så. Ingen har sagt att det för stunden känns som en dans på rosor att gå helgelsens väg. Men om du gör rätt val där och istället för att se på killen som trängde sig, som ett hinder, om du väljer att se på det hela som så att ”den här situationen uppstod så att jag kunde bli mer helgad”, då har du kommit ett steg närmare Jesus.

Ett annat scenario skulle kunna vara att dina vänner ska se på film. De väljer en film som du på insidan vet inte är rätt att titta på (om Gud i ditt hjärta säger att ”det där ska du inte göra, det är fel” så lyssna på Honom). Genast ställs du inför ett vägskäl. Ska jag följa med strömmen eller ska jag ställa mig upp och säga ”hörrni, jag tittar inte på den filmen. Det är inte rätt” oberoende av vad de kommer att tycka och tänka om mig? Det första alternativet kommer att föra mig längre ifrån Jesus, det andra alternativet att föra mig närmare Jesus och göra mig mer lik Honom.

Det är också viktigt att nämna att vi faktiskt inte alltid lyckas och ibland hamnar vi fel. Ibland gör vi val i förbifarten som vi senare ångrar. Det bästa vi kan göra då, när vi har fallit, det är att sträcka oss upp till Herren och så fort vi inser vårt fel, be om förlåtelse och rening. Då är Han trofast och rättfärdig, så att Han förlåter oss våra synder och renar oss från all orättfärdighet (1 Joh 1:19).

Välj varje morgon när du stiger upp att du ska ha en attityd av att ”idag ska jag bli mer helgad, jag ska bli mer lik Jesus”.

Kommentarer (9)

3SbeoDBqSp4895W2KwhF2b10.9.2007 kl. 16:09

Den där kö-grejen och liknande brusnings-situationer. Vad man ångrar sig efteråt om man inte tar det lugnt bara och förlåter.

Magnus10.9.2007 kl. 16:40

Men det är ju självklart man går fram och säger åt personen som trängt sig före att han/hon skall gå och ställa sig sist i kön som alla andra.

Varför sjutton skulle det före en närmare Jesus att stå där som en mes och titta på hur andra tar för sig?? Jag tror nog Jesus skulle gå och säga till om någon går före i matkön utan större orsak. Dvs om han skulle orka bry sig...

Annars bra text. Jag tycker bara dina exempel var lite dåliga. :)

3SbeoDBqSp4895W2KwhF2b10.9.2007 kl. 16:45

Jag tror man kan ta det lugnt, förlåta och vänligt be dem gå sist i kön. Jag brukar bli helt störd och det tycker jag är onödigt. :|

Arash10.9.2007 kl. 22:29

Min huvudpoäng var inte att ju mesare desto frommare. Absolut inte.
Min point var att istället för att få ett raseriutbrott så kan man se det som ett tillfälle att öva upp sin självbehärskning, som utan tvekan är Guds vilja.

Inget fel i att säga till den som tränger sig, men min tanke var att man bör göra det med kärlek och ha med sig det här med W.W.J.D? Hur tror jag att Mästaren skulle säga till herr trängare?

Bless!

Jakob Wikström11.9.2007 kl. 12:24

Jag tycker det skulle vara hur fjantigt som helst att stå och se på då nån tränger sig före i kön. Dels för att ingen har rätt att gå före dig och dels för att det skulle vara fegt och själviskt att låte det hända, för säkert finns det gamla tanter och barn i kön också. Det är så lätt att skylla på Jesus istället för att ta sitt ansvar och säga ifrån.

Thomas11.9.2007 kl. 12:48

Om någon trängde sig före mig i kön, hur skulle jag reagera?

Tror att jag skulle chockera min omgivning med en häpnadsväckande likgiltighet inför denna förolämpning. Varför bråka om småsaker?
Oftast blir man ändå bara tvungen att vänta ca. fem minuter längre än planerat.Fem minuter hit eller dit, varför bry sig?

Andreas11.9.2007 kl. 17:23

Hm... För den som har problem med självbehärskning är väl den största utmaningen att tillrättavisa kilaren utan att brusa upp fruktansvärt mycket, på ett vänligt sätt - och den som mer sitter fast i människofruktan eller apati så behöver väl kanske reagera, i ren självrespekt och respekt för de andra som också blir kilade... Finns säkert andra "dygder" och "laster" också kopplade till denna situation. Situationerna i livet utmanar ju oss på just de punkter som är svaga hos oss, och de kan vara mycket olika människor emellan...

3SbeoDBqSp4895W2KwhF2b11.9.2007 kl. 17:34

:D Thomas tillvägagångssätt påminner om andens frukter:
kärlek
glädje
frid
tålamod
vänlighet
godhet
trofasthet
ödmjukhet
självbehärskning

Arash12.9.2007 kl. 00:01

Uppenbarligen var jag inte tillräckligt tydlig när jag skrev ovanstående, eller så uttryckte jag mig lite olyckligt. Jag är ledsen om någon missförstått mig.

Min huvudtanke var, som Andreas påpekar, att om någon har problem med självbehärskning, så kan han se den omdiskuterade situationen som ett tillfälle att lära sig behärska sig.
Självklart är det inte mer än rätt att säga till någon som tränger sig i kön.

Bless y\'all!

Kommentarer (9)

Skriv en kommentar