Kampen mot Halloween - fortsättningen

Jag kan med ett ärligt hjärta rekommendera boken. Jag har läst den och sträckläste den.

Jag tror att den vettlösa rädslan för Djävulen har dödat fler människor än satanister och ockultister någonsin har. Se upp för djävulsskräcken; den tjänar ofta den ondes syften. Det är bara ett råd i all vänlighet.

Jag firar inte själv Halloween, jag upplever inte att den helgen har någon mening eller syfte.

Du är bra mårten! Keep up tha good work!
Vi ska fira en stor änglafest i Karis i år igen, som vi brukar runt allhelgona. Det känns gott med en ljusets fest i halloweentider. Ljuset är verkligen värt att fira!

Mårten är nog ingen som målar *** på väggen, han vill bara att inte kristna skall tro att de behöver klä ut sig som ***** och följa med strömmen. Älska Gud och gör det som känns rätt.

Halloween betyder All hallows even alltså Alla helgons afton och är i engelskspråkiga länder namnet på allhelgonaafton 31 oktober. Halloweens ursprung går tillbaka till den gamla förkristna keltiska nyårsfesten Samhain, som firades 31 oktober. Man firade att sommaren var slut och vintern började. Under Samhain trodde man att de döda återvände till jorden. Man tände eldar för att vägleda dem och för att skrämma bort häxor och andra väsen, som ansågs vara särskilt aktiva den här natten.

Samhain markerade inte bara övergången till vintern utan det var också en religiös fest med ceremonier ledda av de keltiska prästerna, druiderna. Man spådde också om vad som skulle hända under kommande år. När kristendomen infördes och den katolska kyrkan växte sig stark försökte man kristna helgen och minska de keltiska traditionerna. Man lyckades inte utplåna det hedniska firandet och Halloween fortlevde med en blandning av hedniskt och kristet.

För att lysa upp mörkret bar man ljusförsedda rovor utskurna till ansikten. De kallades ”Jack o´lanterns” och enligt sägnen föreställde de den irrande själen efter smeden Jack som varit för ond för att komma in i himlen och som inte heller släpptes in i helvetet, eftersom han hade överlistat Djävulen. För att lysa upp sin osaliga vandring på jorden hällde han glödande kol i rovorna.

Traditionen att fira Halloween kom till USA med irländska invandrare, både protestanter som katoliker, på 1840-talet. I USA utvecklades festen till en populär barntradition med maskerat tiggeri ”trick or treat”, då barnen kunde skämta med de vuxna. Barnen klär ut sig till spöken, prinsessor, benrangel mm och går runt och tigger godis. Om de inget får hotar de med straff, t ex tomatkastning på dörrar och fönster. Det hör också till att man dekorerar sina hus och trädgårdar med utskurna, ljusförsedda pumpor, kålrotens efterträdare i USA. Även vuxna klär ut sig - i New York ordnas t ex en Halloweenparad.

Alla själars dag den 2 november
År 731 införde den katolska kyrkan alla helgons dag (All Saints day), den 1 november, som en fest för de helgon som inte hade egna dagar i almanackan. Den skulle ersätta den keltiska högtiden Samhain, men man lyckades inte utrota det folkliga firandet. På 1000-talet gjorde kyrkan ett nytt försök att utrota Samhain genom att även införa alla själars dag (All Souls day) den 2 november. Den dagen skulle de levande be för de dödas själar.

Vid medeltidens slut var Allhallows Eve en etablerad del i den romersk-katolska kyrkans almanacka. Efter reformationen kom de folkliga traditionerna kring Halloween att leva vidare på Irland, i Skottland, Wales, delar av England mm. Där fortsatte man att tända eldar och leka lekar med äpplen och nötter och att klä ut sig och göra ”trick or treat”.

Halloween i Sverige
I slutet av 1990-talet kom Halloween-firandet till i Sverige. Här dominerar skräcktemat. Inom handeln har man kommit överens om att koncentrera marknadsföring och försäljning av Halloweenartiklar till samma datum varje år, nämligen 31 oktober. I USA infaller alltid Halloween den 31 oktober medan firandet i Sverige vanligtvis sker dagen före alla helgons dag som är första lördagen i november, oavsett datum.

Det är framför allt barn och ungdomar som anammat Halloweenfirnadet i Sverige. Förskolorna ordnar maskerader och det förekommer också tiggeri - "bus eller godis" - jämför det engelska ”trick or treat”. Man klär ut sig till benrangel, häxor och spöken som olika varianter på temat döden och färgerna svart och orange är populära. Halloween har blivit ytterligare en tradition i Sverige med både religiösa och världsliga inslag, precis som julen då det kristna budskapet om Jesus samsas med jultomten, eller på påsken då budskapet om uppståndelsen samsas med påskkäringar.

De olika inslagen i Halloweenfirandet – symboler kring döden, tiggeri, utklädsel och upptåg, även en upplyst rova eller kålrot – är vanliga svenska seder och traditioner. Trots detta uppfattas Halloween av en del som utländskt och främmande. Antagligen för att man inte känner igen sig just på det här sättet eller att de kommer vid ”fel” tidpunkt. Att klä ut sig, att göra upptåg och skämta eller skrämmas har vi sysslat med åtminstone sedan vikingatiden. På 900-talet beskriver den bysantinske kejsaren i Konstantinopel hur de nordiska vikingarna i hans livgarde kommer in utklädda och uppträder under julen. Iförda olika masker och klädda i pälsar med håren utåt och för oväsen med sina sköldar. I Norden har upptågen varit vanliga kring jul, julbocksupptåg, stjärngossespel och Knutsfirande har förekommit långt fram i tiden och gör det fortfarande.

Seder och traditioner förändras ständigt. Man lägger till, drar ifrån. När något inte längre fyller någon funktion försvinner de eller flyttas. I Sverige håller vi idag på att skapa vårt eget Halloweenfirande. Här är det främst skräcktemat som lockar till utklädsel till skillnad från i USA, där barnen lika väl klär ut sig till prinsar och prinsessor, féer, kungar, drottningar och andra sagofigurer som blandas med spöken, vampyrer, benrangel och häxor.

När påskkärringarna i Sverige har blivit sötare och gulligare menar en del att Halloweens popularitet i Sverige kan bero på att man då får vara precis så ruskig och skräckinjagande man vill. Behovet av att skrämmas har flyttats över till Halloween. Många tycker också att det behövs något som lyser upp den helgfattiga hösten. Då passar det bra med maskerad och karnevalsinslag? Dessutom kan det tom vara pedagogiskt bra för förskolor och fritidshem att få tillfälle att prata med barnen om rädslor och om döden.

Mårten skjuter nog över målet med sin rädsla för Halloween. Det är typiskt många kristna att måla fan på väggen och vara rädd för allt som de inte tycker om.

Halloween, en rättelse: både påskkärringar och jultomten härstammar ursprungligen från kristna traditioner. Jultomten är en blandning av St. Nikolaus och de "hedniska" gårdstomtarna. Påskhäxorna avspeglar en gammal kristen föreställning om att häxor på långfredagen flög till blåkulla för att fira tillsammans med Satan. Både häxor och djävlar är intressant nog "kristna".

Annars bra.

Jo, jag glömde fråga; varför skulle vi bry oss om halloweenfirandet i Sverige?

Halloween: du skriver ju själv att halloween är en gammal religiös högtid, att det ansågs att mörkret (de mörka andemakterna) är mer aktivt då. En ickekristen religiös högtid med tillhörande riter och ceremonier.

Och ändå kallar du det att måla fan på väggen när man erkänner den som det den är?

Halloweenfirandet kom till Finland när jag redan passerat åldern då det skulle ha varit "intressant". Jag tycker i och för sig att det är bra att hitta något alternativ, som t.ex. ljusfest, om man nu inte vill fira Halloween. Jag tror inte att barn tänker på nåt annat än att det är kul att klä ut sig och få godis - och visst är det! Om man är uppvuxen i en kristen familj kan man nog lätt se det bara som ett förbud mot nåt som är roligt, och det behöver inte heller ha bra konsekvenser.
Apropå våra andra helger så har julfirandet också hedniskt ursprung, och påskfirandet har i Norden blivit knutet till diverse uppfattningar om vårdagjämningens betydelse. Och är det nån som tar en stilla minut för Johannes Döparen på midsommarafton? Det är bra att dra gränser mellan vad kulturen och tron dikterar, men för litet och för mycket skämmer allt.
Åtminstone för mig finns det en fantasivärld där spöken, troll och andra varelser kan få rymmas utan att de har något att göra med demoniska makter. Är inte steget ganska långt från maskerad till ockultism?

Andevärlden är ganska lättlurad, om man klär ut sig till demon så tror den att man är en demon, om man klär ut sig till helgon så tror den att man är ett helgon och skickar en raka vägen till himlen... ;)

Man firade jul innan kristendomen kom, både bland romare och germaner. Julfirandet blev kristnat när kristendomen kom, det är inget fel med att fira Jesu födelse på vintern. Samma sak med midsommar som blev Johannes Döparens dag och det keltiska nyåret som blev Alla helgons dag.

I stället för att hitta på en ny ljusfest borde man kanske återuppliva det gamla allhelgonafirandet på något vis. Fira alla helgon...eller något...

Bra idé, Thomas. Varför inte t.ex. komma ihåg kristna män och kvinnor genom historien som varit andliga förebilder, och tänka lite på dem? Massor att fira där tycker jag. :-)

Det är just min poäng också, att man alltid har ersatt en hednisk helg med en kristen. Det var väl på grund av att man ville få bort de hedniska elementen när kristendomen kom, speciellt kanske om folk gärna ville ha båda. Våra helger är knutna till historien och kulturen, därför tycker jag också att det är desto viktigare vad vi väljer att själva göra med dem, typ låta tomten eller Jesu födelse vara i centrum. Jag skulle vilja tro att det också är möjligt är göra sitt eget Halloweenfirande till en skojig maskerad med mycket gott att äta, men jag kan ha fel.

Skrattretande! Herregud att orka lägga tid på att skämma ut sig själv!