”Det handlar inte om välgörenhet, det handlar om rättvisa”

vet du om en sak?

25 December 2006 · Tro & Tanke · JJosefine Koskinen · Lyssna (4 min)

Idag är också en dag. En dag för att ligga på en blårandig säng full med kossa och gris och allt det där som man nog skulle göra bäst i att inte äta. Inte för min skull. För er skull.
”Det är omöjligt att göra en icke-egoistisk handling” citat av någon, jag vet inte vem. Kanske av dig.
Det är omöjligt…
Kan det vara sant? Kan det vara så förfärligt att när jag ser mannen på med rädda barnen - bössan i en utsträckt hand, så stoppar jag dit mina euron bara för att jag vet att jag kommer bli glad?
Att jag kommer känna mig nöjd ”nu har jag dragit mitt strå till stacken”
Nej
Jag vägrar tro det
Men kanske ändå
Nej, jag vill inte tro det!
För när jag ser honom, och jag ser min 1 euro som var det enda som var kvar efter min loppis-runda så vet jag att den kan bli till välsignelse för någon. Den kan göra något, något litet litet, det där fröet som en dag kanske blir stort.
Men kanske snaran kommer smygande jag borde, jag borde men du vill inte, du vill inte
Men vad tror du Gud skulle vilja?

När jag som bäst ligger där i min säng så nöjd över alla matrealistiska prylar jultomten m.fl hjälpt till att sprida ut runt mig, tar min syster upp en orange tidning och läser ”Att utrota fattigdom handlar inte om välgörenhet utan om rättvisa”

Är det en sanning eller är det en sanning?

För det är just det, det handlar inte om välgörenhet utan om rättvisa.
Tänk att vi kan känna oss duktiga när vi släppt vår 20 lapp i kollektboxen till missionsarbetet i Kenya. Tänk att vi kan tycka att vi var generösa. Sitta i bänken och tro att vi har gjort något extra bra. Guldstjärna till Josefine, pastorn kryssar av.
Nej det handlar inte om jag mig och mitt då, det handlar inte om dig, det handlar ju om Kenya.
Ni vet de där bruna ögonen man tittar på en stund, men sedan bläddrar förbi.
De är vårt ansvar. Den där 20 lappen och så mycket mer tillhör dem. Men vi roffar åt oss ochfår oss att se oskyldiga ut. ”OBS OBS jag ger ju tionde!” intresseklubben antecknar
Det är så lätt att ge för att tillfredställa sig själv, stilla sitt samvete som gnager som råttor.
För ansvaret är för tungt. Och vi känner oss hjälplösa. Men vem är det som är hjälplös egentligen?
Vi är mest bara lata. Mest bara ointresserade. Mest bara lyckligt ovetande.

När jag ligger där mår jag plötsligt lite illa.

Vi måste vi ge upp våra dumma ego-värderingar, våra idiotiska måsten, jaså du behöver nya gardiner? Jaså du har inte köpt nya på ett helt år? Jaså men vet du om att i Colombia har de inga fönster att hänga gardiner i, för de har inga väggar, för de har inga hus, för de har inga hem! Förstår ni det? Förstår någon det?
Jag förstår det inte.
Vippavappan är i obalans.
Vi måste byta sida.

Kommentarer (14)

bunny7.11.2006 kl. 20:58

<3 Lilla gumman de suger aldrig att ha Gud! de vore nog skert bra om du talade med nagon men vettu mest av allt om du kanner motstand ga till Gud med dina bekymmer! Gud har inte skapat oss att ga omkring o tycka att live suger, de e en underbar gava att vara vid liv o allra mest har vi liv i OVERFLOD med Jesus, mys med honom och ladda dina inre batterier. Du haller inte pa att bli galen, de e normalt att fundera. Har sjalv gjort det. Men jag har ocksa insett att svaren kommer inte med att spekulera, man borjar bara tro att man haller pa att tappa vettet pa det sattet. Gud har alla svar. Take time out and ask him. Och visst gor de ont att tanka sig att vara nara och kara inte kommer ti himlen.. but you know what, aven om det ar sant andrar de inte vem Gud ar. Gud ar helig och han har funnit ett satt for oss att komma in i det allra heligaste fast ingen av oss ar vardig. Det enda han begar ar att vi tror att han har gjort det; dott for oss. Under det gamla forbunde forsokte man bli rattfardiga i sin egen kraft, genom att forsoka vara arliga och rattfardiga, men det funkade inte. Gud ar fortfarande karlek. Han har gett oss en chans till. En pastor sa en gang i en predikan sa har: "there was this man who said; I don't deserve for my life to be like this. the pastor answered; you're right, you don't deserve it. none of us deserve this, we all deserve to be in hell. the punishment of sin is death". visst later det hemskt men de e sant. Gud alskar oss alla sa mycket att han har gett oss livets gava. ta vara pa den, du ar vacker och underbar, skapad i Guds avbild!ps. ursakta att det inte finns a, a och o. ar i utlandet :)

jesusgirl7.11.2006 kl. 21:06

<3 lilla gumman, livet som kristen e inte menat att suga, livet ar en gava. det ar normalt att fundera, men med tiden vet ja sjalv att det borjar gora ont i huvet, for det ar bara Gud som har svaren. Seek his face and you shall understand all these things. Guds karlek overgar allting och han har oppnat en vag for oss dar det inte fanns nagon : Jesus dod pa korset. Och you know, genom hans dod har vi int bara lite liv utan helt sjuuuuuukt myky liv, life in abundance som de heter! Visst e de bra att tala med sina vanner, men de basta ar att spendera tid ensam med Gud och lara kanna honom pa djupet. Allt gott at dig sis, x ps. sorry inga a, a och o, ar i utlandet :) hoppas man fattar iaf.

Linus7.11.2006 kl. 23:08

Ja det är spännande att tänka, vi har bara små fragment av helheten. Men det jag kom att tänka på när jag läste alla frågor är att Jesus måste finnas för att så många vittnen har talat/skrivit om honom. Att han dessutom var det han sade att han var får vi reda på via vittnen som hört om honom. När vi förstått det är det bara att studera det han sade och ta det till hjärtat. "Ingen kommer till Fadern utan genom mig". Men det positiva är att Gud drar människor till sig, de behöver bara öppna sitt hjärtas dörr :)Jag tror du gör gott i att tala med Jukka eller någon annan du har förtroende för! :D Fortsätt fundera och läs vad Jesus lärde!

Veronica9.11.2006 kl. 19:04

Ronja, jag tror inte att du håller på att bli galen. Det är bara det att du är människa. Människor tvivlar och tänker och tänker och tänker. :) Skulle du fråga mig om varför jag lever så skulle jag svara att det är för att för människor peka på Jesus. Vi är kallade att vara människofiskare. Hade vi ingen kallelse så kunde vi lika gott vara i himlen. Handlar allt om hopp? På ett sätt ger du själv svaret till denna fråga när du konstaterar att ibland är det svårt att tro och att du då kan endast hoppas. Visst, vi har ett hopp om evigheten. Men vi har blivit tilldelade en tro. En tro som "är en övertygelse om det man hoppas, en visshet om det man inte ser." Hebr. 11:1. Tron är en gåva från Gud. Det handlar om en tro som kan flytta berg. Som kan övervinna världen! En sådan tro kan endast fås genom Jesus. Han "är trons upphovsman och fullkomnare." Hebr.12:2. Jag ber att Gud ska befästa dig i tron så att du mer och mer får se hur Jesus är din tros fullkomnare. Amen!

Hanna Sandell25.12.2006 kl. 21:49

Jossan, redan första gången jag så dej på KULTURKARNEVALEN så tyckte jag att du var speciell på ett bra sätt :) fint skrivet. måste ta till mig det :D

Mattsson26.12.2006 kl. 06:30

Det här va bra skrivet. MYCKET BRA SKRIVET. Du kan nog känna dig lite stolt iaf för dina tankar hjälper till att förändra världen. Det är inte heller dom stora satsningar en människa gör som förädrar vår värld. Utan det är ni vi alla gör något litet som man tydligt kan börja se en förändring. Inte bara på de ställen dit vår insats riktar sig utan också i människors sätt att förhålla sig till varandra. När kärleken, gemenskapen osjälviskheten blir den gällande normen framom själviskhet och ensamhet. Önskar författaren samt alla övriga en God Jul och ett Nytt år där Herren verkligen är med och formar oss!

Mariiia26.12.2006 kl. 12:18

Jo Jossan dehär va jättebra. Seriöst. Man blir så fruktansvärt engagerad bara av att läsa texten. Jag tycker du ska börja skriva mer [lr de kanske du redan gör mycket? vad vet jag] för ditt message når fram. Blev du glad nu? Det hoppas jag :D Gott nytt år alla människor!!

hannaf26.12.2006 kl. 13:03

JOSSAN DU HAR RÄTT.

Jocke Grönroos26.12.2006 kl. 13:37

Det här var jättebra! Fint skrivet...

Jenny Jaakkola26.12.2006 kl. 19:36

Jaah... Jag håller med till en viss del. Men ändå inte fullt. Det är ju Gud som välsignat oss med allt det goda! Han vill ju att vi skall njuta av det! Det ÄRAR Honom när vi tycker om och njuter av de gåvor Han gett oss, Han som är ALLA goda gåvors givare! :D Och jag tror också att om givandet, som det är frågan om i detta fall, inte kommer från hjärtat, blir det en död gärning, det blir någonting från köttet, oss själva, och det ser Gud inte. Vi är ju frälsta från döda gärningar och mycket mer, till av Gud förberedda goda gärningar och där också många andra saker! :D Det går alltid att försöka förvandla sig själv till att bli mera ödmjuk, osjälvisk etc., men resultatet blir inte bestående och förr eller senare kommer man att märka det och bli ytterligare frustrerad och irriterad på sig själv. Därför. Se på Jesus. Låt Honom förvandla hjärtat genom Hans KÄRLEK, NÅD och SANNING. Då blir resultatet bestående och vi formas. Vi blir äkta. Överlåt saken i Hans händer och TACKA Honom för att Han redan gjort det, förvandlat, för så ligger det till i det andliga, det finns redan där men vi ser inte det med våra fysiska ögon. Vi kommer då att göra saker från hjärtat och inte därför att det känns att vi måste eller borde. Att sluta göra i egen kraft och låta sig användas av Gud! Jag har åtminstone märkt hur Gud använt mig för goda, välsignande syften när jag tackat Honom för att Han redan använder mig! Och det kändes inte ett dugg obekvämt eller tvingat för det var Gud som gjorde det, Jesus i mig, Han använde mig, det var inte alltså jag själv! ÄRA TILL JESUS! Och det är det skönaste! Jag behöver inte ta någon stress, press, jag får bara slappna av i Hans kärlek och ta emot alla välsignelser som Han ger! För Han ÄR GOD och VILL välsigna oss för vi ÄR Hans barn och Han har Själv lovat förvandla oss till att bli mer lik Jesus i Sitt eget Ord! NÅD I ÖVERFLÖD!!!

skribenten26.12.2006 kl. 23:27

tack Jenny. Men ibland väntar man på ett magiskt hoffelpoff från jesus som faktist inte kommer om man inte är med och kämpar själv. Men självklart har du också rätt fördömmelse är fel. Allt är bara inte så vackert i min värld som i din att jag kan tro på att Gud kommer göra mig till en mänska som alltid känner för att göra de goda gärningarna alltid naturligt vill. nej jag tror faktist vi måste utmana oss själva ibland, för åtminstone för mej har magin inte varit så rosa som jag ville.

Läsare26.12.2006 kl. 23:54

Vad skönt att läsa din text Jossan... känner på samma sätt själv och tyckte att jag borde ha köpt/önskat getter åt hungrande i stället för en massa krimskrams åt folk/mig själv som redan har allt. Jag tycker inte heller att man behöver vänta på att Jesus ska sparka en i ändan för att göra nånting. Han sa ju redan för ett par tusen år sedan hur vi ska handla - hur många gånger ska man behöva höra det? "Jag var hungrig, ni gav mig ej att äta" osv. Människan vill göra det goda men väljer tyvärr ofta det onda så tack och lov för nåden, men samvetet som Jossan här pratar om tror jag är en av de viktigaste gåvorna vi har fått av Gud så bedöva det inte med att tro att vi förjänar "välsignelser" mer än nån annan. Muslimska kungligheter i Arabemiraterna har mycket mera materiellt än de flesta kristna i Kenya, så kan man mäta välsignelser i det materiella ur ett kristet perpektiv?? Och kämpar man med sin stolthet för att ha gett 20 euro i kollekten vet man i alla fall att samvetet finns och det är en bra början. Kämpa på!

TL27.12.2006 kl. 13:45

Jag har lite svårt att förstå Jenny Jaakkolas resonemang.Varför tackar man Gud för sådant som Han inte har gjort? Det verkar ödmjukare att tacka EFTER att Han har gjort något. Vad gör man sedan om det förväntade miraklet uteblir därför att Gud hade andra planer? Kan man ställa krav på Gud?? Det slutar med att man med desperat röst står och skriker "Gud kommer att göra så som jag säger åt Honom att göra!! Tack för att Du gör vad jag vill!!"Så rinner ödmjukheten ut i sanden, det är ett tungt arbete att försöka regera över Gud.

Lite funderingar28.12.2006 kl. 01:59

"Tänk att vi kan känna oss duktiga när vi släppt vår 20 lapp i
kollektboxen till missionsarbetet i Kenya. Tänk att vi kan tycka att vi
var generösa. Sitta i bänken och tro att vi har gjort något extra bra." Vem känner man sig duktig för? sig själv? eller berättar/skryter/visar man åt någon annan vad man ger? Varför isåfall bara ge för att ge??? förstår inte men vore intressant att veta! "...så vet jag att den kan bli till välsignelse för någon. Den kan göra
något, något litet litet, det där fröet som en dag kanske blir stort."
 Är det inte bara dubbel välsignelse om man känner sig glad för att ha hjälpt eller hoppats ha hjälpt någon? "Någon" får en gåva/hjälpande hand och kan känna sig välsignad medan man själv får känna glädjen att idag har jag kanske gjort någon annan glad...Har du den tanken inom dig är du ju bara en otroligt bra medmänniska!!! "Men kanske snaran kommer smygande jag borde, jag borde men du vill inte, du vill inte
 Men vad tror du Gud skulle vilja?" Jag tror inte Gud vill du ska ge om det inte känns "rätt", de kommer nog en annan gång när man känner att de här vill ja stöda å satsa på å man istället ger lite mera då! Då tror ja Gud ha satt de på ditt hjärta, ingen kan ändå hjälpa alla men alla kan hjälpa någon... Jag har alltid sett det som att pengarna går till ett gott ändamål. Har faktiskt alldrig kommit på tanken att jag skulle känna mig stolt eller duktig för vad jag gett! Kanske glad eller sorgsen isåfall!? Ser det som en plikt att ge, jag ger alltid något men är det något som faller på mitt hjärta ger jag istället mer... Tror "Läsare"ns materiella saker är viktiga tacksägelseämnen som man nog får se som en välsignelse men onödig lyx finns det alltid för mycket av å att fullständigt lita på Gud och ge mer än sitt överflöd är nog sällsynt i den bekväma västvärlden. Intressant text!!

Kommentarer (14)

Skriv en kommentar