Om orsaken till popmusikrimmen faktiskt ligger i den stressiga arbetsmiljön är oklart, men ibland önskar man att låtskrivaren skulle ha tagit lite extra tid och använt lite mer fantasi.
Poprimmen har tre underklasser, alla lika obehagliga att stöta på. I vissa fall är de dock riktigt finurliga, ibland alldeles för bra, vilket leder till att de används för ofta.
Underklass 1): De självklara rimmen
Hit hör de rim som någon gång funnits fungera, och därefter använts i ett stort antal sånger årligen. I svenskan har man t.o.m. börjat betona betydelsen av att undvika rimmet "hjärta - smärta", just för att det är för bra och därmed använts otaliga gånger. I engelskan har bl.a. Elvis Presley, Sha Na Na och The Platters uppträtt med flere sånger som innehållit rimmet "maybe - baby". Smörigt värre, men egentligen har det aldrig riktigt funkat bra i någon sång. Vad sägs om:
"I'd hate to leave you baby, I don't mean maybe" (Sha Na Na, Goodnight Sweetheart).
Underklass 2): Rimmen som inte rimmar
Detta är de finurliga påhittens underklass, men alltför ofta är det ändå de mest idiotiska alstren som blommar ut. En låt där man hör tydligt att fantasin tagit slut på hälften är 'Smash Mouths' låt "All Star", den sista versen kryllar av ussla rim!
"My world's on fire, how about yours?
That's the way I like it and I never get bored"
Kanske 'yours' och 'bored' låter lite liknande, men de rimmar absolut inte! Men det var ju inte allt:
"But the meteor men beg to differ
Judging by the hole in the satellite picture"
Jo, jag medger, 'differ' är ett svårt ord att rimma på, men kom igen!
Massproduktionens gullebarn är naturligtvis inte lämnade i fred:
"Tell me why I can't be there where you are
There's something missing in my heart" (Backstreet Boys, Show Me the Meaning of Being Lonely)
Underklass 3) Rimma på samma ord
"Generals Gathered In Their Masses
Just Like Witches At Black Masses" (Black Sabbath, War Pigs)
Va! Skall DET vara ett rim? Hmmm... Ibland är det nödvändigt att ta till det här fusket, men det är nog inte att rekommendera. Speciellt om det är i en vikit del av låten skall det inte få förekomma dylika missar, något som inte Beatles tänkte på då de spelade in 'Hey Jude'. De fyra första raderna är väl de enda i den låten som alla kan, och just där har man gjort dundertabben:
Hey Jude, don't make it bad.
Take a sad song and make it better.
Remember to let her into your heart.
Then you can start to make it better..
Så om du tänker skriva en låt, istället för att skriva rimmet som kommer att irritera hela popmusikvärlden, fundera en stund om det kanske skulle löna sig att skriva om låten lite...
Kommentarer (18)
Okej de självklara rimmen håller jag med om. Men...
Att rimma är <b>alltid</b> ett medel och inte ett ändamål. Ändamålet är flyt. Man kan rimma på samma ord om det ändå flyter. Mästerligt exempel:
<i>and since birth
I've been cursed with this <u>curse</u>
to just <u>curse</u>
and just blurt
this berserk and bizarre s--t that works</i>
- Eminem, The Way I Am
Sedan kan man också alldeles utmärkt rimma ord som inte rimmar (om man kan d.v.s.):
<i>You're just <u>embarrased</u>
cause it's your last tango in <u>Paris</u></i>
- Lauryn Hill (Fugees), Zealots
Dessutom rimmar man sällan bara två ord, utan det är hela rytmen på längre sekvenser som är liknande.
<i>The subconscious psychology you use <u>against me</u>,
If I lose control will send me to the <u>penetentiary</u>
Such as <u>Alcatraz</u>
or shot up like <u>al Hajj Malik Shabazz</u>
<u>High class</u>
<u>get bypassed</u>
while <u>my a--</u>
<u>gets harrassed</u></i>
- Lauryn Hill (Fugees), The Beast
Sen finns det ju också något slags förrimseffekt i "subconscious psychology". Det finns alltså mycket mer i rimmen än bara den smala definition som säger att om ett ord slutar på samma "bokstäver" så rimmar det. (Dessutom spelar det ingen roll hur något stavas utan bara hur det sägs).
Eller vad säger ni om följande (rimmande ordpar numrerade) :
<i>His <u>palms</u>(0) <u>are sweaty</u>(1)
knees weak arms <u>are heavy</u>(1)
There's <u>vomit</u>(0) on his sweater <u>already</u>(1)
mom's <u>spaghetti</u>(1)
He's <u>nervous</u>(2)
but on the <u>surface</u>(2) he looks <u>calm and ready</u>(1)
To drop bombs, but he keeps <u>on forgetting</u>(1)
What he <u>wrote down</u>(3)
the <u>whole crowd</u>(3)
goes <u>so loud</u>(3)
He <u>opens</u>(4) his <u>mouth</u>(5)
but the words <u>won't</u>(4) come <u>out</u>(5)
He's <u>chokin, how</u>(6)
everybody's <u>jokin now</u>(6)
The clock's <u>run out</u>(6), time's up over, <u>bloah!</u>(6)
Snap back <u>to reality</u>(7)
<u>Oh</u>(8) there <u>goes gravity</u>(7)
<u>Oh</u>(8), there <u>goes Rabbit</u>(7)
he <u>choked</u>(8)</i>
- Eminem, Lose Yourself
(Jo det kanske inte är så lätt att följa notationen, men ni förstår idén, man måste rimma mer än de sista orden i stroferna för att få ett flyt av den nivån. Notera särskilt "Oh" och "choked" på sista raden. Åtminstone för mig var det ett mysterium hur man får "choked" att passa där.)
Jag tycker att man inte kan jämföra rimmen i t.ex nån av eminems räppar med nån av backstreet boys:arnas (elä nån annan "tekemällä tehty" artists) låtar. Di e som helt i olika klass.
"Embarrassed - in Paris" hör onekligen till de finurliga och lyckade påhitten.
Eminem - jag vet inte om han freestylar, men han försöker i alla fall få oss att tro det. Därmed är hans texter/rim godkända, men de hör inte till poprimmen.
Kanske nästa artikel är om huruvida rap hör till popmusik eller ej.
Vad jag försöker säga är att rim är mer än det verkar och att se på raprim är ett mycket bra sätt att upptäcka det.
En sak ännu angående "Lose Yourself" texten som jag analyserade i förra kommentaren. Jag fick inte "bombs" på sjunde raden att rimma med nåt, trots att det av någon orsak "kändes rätt" där. Jag tror jag vet vad det är:
Kedjan <i>"palms", "vom(it)", "mum's", "bombs"</i> upprätthålls parallellt med de egentliga rimmen <i>"sweaty", "heavy", "already", "spaghetti"</i>.
(Sen kan man notera att svaga rim som <i>"sweaty" - "heavy"</i> stöds av liknande kontexter <i>"palms are sweaty" - "arms are heavy"</i>)
Sen kan rim och orim användas bara för att få fram texten budskap och sångens dynamik. Man märker alltid orim mitt i en rimsekvens på samma sätt som den "annorlunda" fyrkanten i den här bilden "sticker ut". <img src="http://www.hut.fi/~okohonen/rim.jpg">
Varför spelar det annars någon roll om man freestylar eller inte för om rimmen får godkänt? Jag tycker åtminstone att ett bra rim är ett bra rim fast man skulle fått fram det genom att steka anka i rimsås. Att kunna freestyla är helt otroligt coolt men påverkar inte hur rim värderas tycker jag.
Om vi tar och jämför med popmusikrap, L.T.B. i låten 'Black or White':
Protection
For gangs, clubs, And <U>nations</u>
Causing grief in
Human <U>relations</U></u>
It's a turf war
On a <U>global scale</U>
I'd rather hear
both sides of <U>the tale</U>
See, it's not about <U>races</U>
Just <U>places</U>
<U>Faces</U>
Where your blood
Comes from
Is where your <U>space is</U>
I've seen the bright
Get <U>duller</U>
I'm not going to spend
My life being a <U>color</U>
</U>
Här är en mer genomtänkt text än din Eminem låt, men den är å andra sidan helt tydligt inte freestylad. Den är också ledigare och slappare i sitt utförande, och följer, som poprap, rytmen i musiken mer än freestylare som litar på att DJ:n sköter den delen...
Men jag håller fortfarande på den åsikten att freestylerim inte hör till poprim, det är en kategori helt för sig själv.
Här måst jag få nämna: Freepoint Crew är ett helt fenomenalt hiphopband från Borgå, om ni nånsin får chansen att se dem, GÖR DET! Och by the way, deras nyaste skiva (11 tracks) finns i Riverside Records. 7 euro kostar den!
Det var en gång en diva
som skulle gå till Siwa
hon halka o föll i en snödriva
hon såg ut att triva(s)
så ingen iddes henne återuppliva
men don't worry utan be happy och lyssna istället på denna ______!
Att använda obegripliga ord.. det rekommenderar jag varmt! Jag har själv blivit fashinerad av låtar som innehåller en del svåra ord, man blir liksom å fundera på de där ena ordet och så kan man bara inte vänta på att få höra låten en gång till för att kanske få klart för sig vad det betyder. Alternativt slår man upp det i en ordbok och lär sig nåt nytt. Gruppen 'Queens' låtar har lärt mig många engelska ord och uttryck, alla bandmedelmmar är universitets/högskolematerial, och välutbildade typer brukar ha ett fint och bra språk! Så om du använder svåra ord så både fångar du intresse OCH ger ett bra intryck av dig själv!
Jag tror att ett problem är att vi har helt olika målsättning. Jonas, du verkar sträva efter att värdera olika rim i bra och dåligt enligt kategori (poprim, raprim, freestyle raprim, ...). Som jag sade tidigare tror jag denna kategorisering är ofruktbar. Detta eftersom min intuitiva uppfattning är att rimen i de olika kategorierna liknar varandra mer än de skiljer sig från varandra. Då skulle det vara mer uttryckskraftigt att formulera "the unified theory of rhyming". Alltså istället för att aggressivt stycka problemområdet i små bitar ("det här är rap") försöka unifiera så mycket som möjligt.
<i>Här är en mer genomtänkt text än din Eminem låt</i>
???På vilket sätt? Och i så fall varför har den en så mycket enklare rimstruktur än Eminemslåt?
<i>och följer, som poprap, rytmen i musiken mer än freestylare</i>
Kanske lite smaksak, men lite ironiskt är det ju nog att i "Lose Yourself" kommer "huvudrimet" i verserna alltid på tredje slaget vilket ju borde vara att följa rytmen :)
<i>Men jag håller fortfarande på den åsikten att freestylerim inte hör till poprim</i>
Eftersom denna kategorisering är något som alltid bara är något vi hittar på så får du lov att förklara vad i all världen vi vinner på att göra en sådan indelning?
Jag kan ju påvisa vad vi förlorar genom den. Jag har försökt visa rapmusik med betydligt mer komplexa rim (jag skulle själv säga välraffinerade, men det kanske ni inte håller med om). Då skulle det vara möjligt att se "poprimen" som ett enkelt specialfall av de "raprimen". D.v.s. texter med enkla rim ordparvis i slutet av strofen som är de vanligaste "poprimen" är ju bara ett av rimsorterna som förekommer i rap. Också i vissa raplåtar finns det nästan enbart sådana (t.ex. Rage Against The Machine). Om man tar den infallsvinkeln så har man unifierat rimkoncepten och behöver inte beakta dem som något olika, utan kan använda samma "teori" för att evaluera båda.
Nå, om nånting tycks vi ändå vara av samma åsikt: Orim
Jonas: <i>det har bara råkat bli en standard att låttexter skall rimma, men absolut inte något som man måste hålla sig till</i>
jag: <i>Att rimma är alltid ett medel och inte ett ändamål. Ändamålet är flyt</i>
Så om du kan få en text att flyta utan rim så går det bra 2B. Jag tror ändå att det är svårare än att skriva med rim, men det är bara "näppituntuma".
Denna diktdebatt verkar tyvärr död i övrigt... :(
<i>Jonas, du verkar sträva efter att värdera olika rim i bra och dåligt enligt kategori</i>
Nja, inte riktigt så. Jag försöker egentligen säga att ett freestylerim inte skulle passa in/vara bra/lyckat i en poplåt, medan poptexter är något som jag antar att en som freestylat hela sitt liv skulle anse lågt/värdelöst. Skillnaden mellan dessa ÄR märkbar.
<I>varför har den en så mycket enklare rimstruktur än Eminems låt?</I>
Rimstrukturen är kanske inte bättre (jag säger inte heller att den är sämre), men själva rimmen är klarare och tydligare, lätta att uppfatta och varken rapparen eller lyssnaren behöver ta till sin tankeförmåga för att uppfatta och förstå texten.
<I>i "Lose Yourself" kommer "huvudrimet" i verserna alltid på tredje slaget vilket ju borde vara att följa rytmen</I>
Sannerligen, men i många låtar finns det små detaljer t.ex. i trumkompet som gör att rytmen inte är samma hela tiden utan byter från takt till takt. Då kan inte "huvudslaget" alltid vara (t.ex.) det tredje slaget i takten...
<i>Eftersom denna kategorisering är något som alltid bara är något vi hittar på så får du lov att förklara vad i all världen vi vinner på att göra en sådan indelning? </I>
Jaa, vinner å vinner, det är väl inte det jag är ute efter. Men eftersom freestylerim är "bra" då det är så många fungerande rimlösningar som möjligt, och poptexter är "bra" då enskilda strofer direkt rimmar på enskilda strofer, så tycker jag att man (med denna diskussion som bakgrund) kan dela upp dessa i två läger. Rim är rim är rim, det kommer vi inte ifrån. Det att det finns olika sätt att bygga upp dessa rim, och att slutresultaten därefter ser olika ut är vad som gör att jag vill sära på dem en aning.
Vi är överens om att rim är rim och om X rimmar med Y i pop så rimmar det också i freestyle-rap och vice versa. Det som varierar mellan stilarna är att man använder olika kriterier för bra och dåliga rim (= olika värderingsfunktioner).
Att tala om freestyling är lite väl extremt eftersom man, som du sagt, då strävar mer efter att rimma snabbt än att rimma bra. Däremot tror jag nog man kunde lära sig något om att rimma i popsånger genom att studera raprim, eftersom dessa åtminstone strukturellt ter sig annorlunda och mer "avancerade" (eller komplexa vilket kanske kunde anses vara sämre också).
Jo, eller så måste man bara vara tydlig utan att vara extrem. Jag tror vi har haft en del missförsånd här, speciellt gällande allvaret i åsikterna (jag står till 100% för mina åsikter, men jag är endast lekman som bara tycker detta är en intressant diskussion, men tyvärr inte världsomvändande)
<i>Vi är överens om att rim är rim (...) om X rimmar med Y</I>
Nej, det skall vara "AX rimmar med BX", ju... ;)
Men jo, rim är rim, oberoende av musikstil. (känns underbart att vara av SAMMA åsikt som Oskar)
<I>
Att tala om freestyling är lite väl extremt (...) då strävar mer efter att rimma snabbt än att rimma bra
*Däremot tror jag nog man kunde lära sig något om att rimma i popsånger genom att studera raprim</I>
Va?! I meningen före säger du att freestyle är att inte rimma bra, och sedan vill du ta lärdom av det. Korrigera mig om jag har fel.
Och varför är det lite väl extremt? Är det inte just det som diskussionen handlar om? Freestylerap kontra popmusik (inklusive poprap)?
<I>dessa åtminstone strukturellt ter sig annorlunda...</I>
Nimenomaan!
Men varför skall man då lära sig nåt av den ena, om dom en gång skall vara annorlunda? Jag kan tänka mig att plagiera enskilda rim från rap till pop (eller tvärtom!), men strukturen tycker jag är och borde förbli densamma så länge det inte handlar om nytänkande. Att Brittan eller Bäkkärit skulle börja använda freestylerim är otänkbart för mig, eftersom det inte skulle gå hem hos publiken. Ok, det är klart det kan göra det, om det finns tillräckligt med fyrk att göra det till en hitprodukt precis som alla andra trender inom musik, klädmode och tankegångar, men det är inte verklighet i dag och därför kan inte en poplåtskrivare (utan enormt finansiellt stöd av en stor organisation som sköter marknadsföringen) använda den metoden.
<I>och mer "avancerade" (eller komplexa vilket kanske kunde anses vara sämre också)</I>
Jag börjar undra om vi borde frångå tanken att någondera skulle vara bättre eller sämre än det andra.
Rap/freestyle har en finurlighet som jag beundrar, och stilen är anvancerad (om vi vill använda det ordet) på det sättet att man (som jag sa tidigare och som du själv på sätt och vis sagt) använder dessa s.k. rimlösningar (ex. hela fraser som rimmar eller "sound-alike"-rim).
Hmmm... jag tycker nog att "avancerat" låter som ett dumt ord, "komplex" likaså. Skillnaden är ju bara att det är olika stilar, vilket jag (fortfarande) vill få fram.
<i>Nej, det skall vara "AX rimmar med BX", ju... ;)</i>
Nej, för då täcker det inte t.ex. förrim. Dessutom leder det en att tänka på bokstäver vilket är missvisande, så därför ville jag med flit ha helt abstrakta symboler X och Y.
<i>Va?! I meningen före säger du att freestyle är att inte rimma bra, och sedan vill du ta lärdom av det.</i>
Jag menade att mycket rap inte är freestylad, utan skriven. Om Eminem verkligen freestylade "Lose Yourself" så är han ett alltför stort geni för att kunna tillåtas gå fri. Man kan ta lärdom av den skrivna rapen för den är fortfarande olik pop.
Idén bakom det att jag inte vill acceptera att det bara rör sig om olika stil är att i båda stilarna så rör det sig om liknande principer grund och botten. Inte helt samma, inte helt olika, utan liknande, mer lika än olika.
Min analys föreslog att rimstrukturerna som förekommer i pop är en äkta delmängd av de som förekommer i rap. D.v.s. alla som finns i pop finns också i rap, men det finns sådana strukturer i rap som inte förekommer i pop. Varför är detta viktigt? Därför att då är teorierna unifierade och vi behöver inte skära världen i konstgjorda bitar och vi kan använda erfarenhet vi har från den ena stilen till att göra texter för den andra stilen.
Om vi gör motsvarande analys på poesi, rap och pop så får vi följande hierarki:
Den mest generella kategorin är poesi och den innehåller specialfallet där rytmen är definierad och det är rap. Rap innehåller (i denna analys) som specialfall pop där både rytm och melodi är definierade.
Friheten är alltså störst i poesi och minst i pop. I alla förekommer rim. Orsaken att rimen så blommar upp i rap är för att de skapar rytmen (flödet). I poesi finns rim mest för att göra dikterna lättare att minnas och läsas upp, ett slags "svagt flöde". I pop fungerar melodin i samma funktion. I rap har man ingen melodi så rytmen blir det bärande och därför kommer rimen i fokus.
Jag tror ändå att i grund och botten är rim detsamma i alla sammanhang: En viss fonetisk egenskap hos ord som gör att de upplevs likformiga. Deras funktion ger olika fokus åt dem. T.ex. i huvudsakligen skrivna dikter är det viktigt att också stavningen är huvudsakligen lika, medan det är alldeles irrelevant i rap, där gäller bara att det låter lika inom den dialekt det uttalas med.
Skriv en kommentar